Jag vet inte hur många gånger jag försökt att förändra andra människors åsikter med inställningen att min åsikt är den bästa och den objektivt rätta. Jag har tänkt något i stil med att om jag bara lyckas förklara på ett logiskt och klart sätt kommer åhöraren att komma till insikt och anamma mina åsikter. Det är ju något varenda vettig människa borde hålla med om, bara de tänker efter en smula. Om de inte ändrar sig kan jag lätt överseende tänka att de är lite inskränkta eller inte fattar att de har blivit lurade eller något annat i samma stil. Med dessa tankar är jag inte ute efter att skapa kontakt utan vill hellre visa att jag har rätt och att den andra har fel.
Med det här förhållningssättet bidrar jag sällan till en nyfiken och öppen atmosfär. Det är tvärtom ofta mycket svårt att nå en annan människa som tänker att han eller hon är kritiserad och ifrågasatt. Därmed reducerar jag mina möjligheter att få gehör för mina tankar och idéer. Det blir mer som en TV-debatt där jag försöker plocka så många poäng som möjligt och kunna gå därifrån med tanken: "Ha! Jag vann!".
Vi har mycket lättare för att ta emot information från människor vi uppskattar och gillar. Många människor jag tycker om är både bra på att uttrycka sina värderingar och att lyssna på vad andra människor har att säga. Vissa människor har förmågan att visa att de gillar mig utan att nödvändigtvis hålla med om vad jag säger. Det resulterar i både roligare och innerligare samtal med plats för både humor och allvar
Jag tror att det här är en mycket viktig nyckel till ett långsiktigt förändringsarbete. Om vi kan lyssna på människor så att de känner sig hörda och respekterade har de i sin tur mycket lättare att lyssna på oss. På så sätt kan vi skapa allianser med ett större antal människor och bygga en bredare bas för de nödvändiga samhällsförändringar som är både önskvärda och nödvändiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar